Arbetet mot skogsbränder går vidare

I början av juni hölls ett evenemang på Vreta Kluster på temat ”Kunskaps- och erfarenhetsutbyte om bränder i skogen”. Ett trettiotal personer deltog i en mycket intressant sammankomst där fyra erfarna aktörer var inbjudna.

Läs mer

Östgötska champinjoner sticker upp

2014 startade fyra teknologer vid Linköpings universitet Sveriges mest högteknologiska svampodling. Fem år senare skördar Östgötasvamp förutom tonvis med svamp också stora framgångar.

ostgotasvamp2

Östgötasvamp i Linköping är en riktig framgångssaga som började som ett fritidsintresse. Mahziar Namedanian flyttade till Sverige för 11 år sedan för att doktorera i mediateknik. Intresset för att odla svamp hade han med sig från Iran och tillsammans med studiekamraterna Hossein Nadali, Edris Safavi och Mohammad Jalili föddes idén om svampproduktion i stor skala. Bankerna tyckte projektet verkade riskfyllt men med egna pengar och egen arbetskraft byggdes en kycklinggård i Vikingstad om till högteknologisk svampfabrik.

Sedan starten har man gått från fyra till 26 anställda och varje vecka lämnar omkring 18 ton svamp Vikingstad för att säljas till slutkunder. Sedan februari säljer Lidl svampen i hela landet under varumärket Himlajord, men man levererar också till ICA och Axfood.

Anläggningen har avancerade styrsystem för luftfuktighet, temperatur, koldioxid- och syrehalt som ger en optimal miljö för svampodling. Allt är egenutvecklat och går att styra via en mobilapp.

Förutom vanliga champinjoner produceras kastanjechampinjoner och portobello, både konventionellt odlade och Krav-märkta. Den verkliga innovationen är dock de D-vitaminberikade champinjonerna. D-vitamin är något vi nordbor kan få för lite av men genom att belysa odlingarna med UV-ljus utvecklar svamparna vitamin D på samma sätt som de gör ute i naturen. Östgötasvamp är först med detta i Europa och man arbetar nu också med att ta fram svamp som är berikad med antioxidanter.

Svensk svampproduktion innebär kortare transporter och färskare svamp och det är bara ungefär 15% av champinjonerna i affärerna som är svenskodlade så här finns en stor marknad att förändra.

– Vi har nästan dubblat personalstyrkan i år men anläggningen har kapacitet för mer, så vi vill fortsätta utvecklas, säger Mahziar.

Trots att företaget bara har funnits några år har det fått flera nomineringar och utmärkelser och 9 maj utsågs det till Årets hälsoentreprenör 2019 av ICA.

Tänk om framtiden – det uppkopplade lantbruket

Den 12 april arrangerade Agtech 2030 och LRF en nationell konferens på Linköpings Konsert och Kongress. Under ledning av moderator Carl von der Esch, Förbundsjurist LRF, genomfördes en intensiv dag som kryddades med teknikdemonstrationer från forskningsteamet runt professor Fredrik Gustafsson samt företaget Sensefarm.

Farm management 2019 2000px

Palle Borgström, Ordförande LRF riksförbundsstyrelse inledningstalade.

Fredrik Gustafsson pa scenen DSCF8349 copy

Därefter gav Per Frankelius en presentation om Agtech 2030. Under rubriken ”Det uppkopplade lantbruket” presenterade sedan Fredrik Gustafsson, Professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, senaste nytt kring sensorer och han presenterade även en vision för naturbetesdjur.

Robin Teigland DSCF8353 copy

Robin Teigland, Professor inom Management of Digitalization vid Chalmers, tog vid med ett fördrag på temat ”Hur kan företag i de gröna näringarna navigera genom den fjärde industriella revolutionen?”

Efter lunch reflekterade Filip Lundin, Konsult Macklean, över förmiddagens föredrag.

Därefter äntrade Uno Wennergren, Professor Linköpings universitet, scenen och höll ett föredrag på temat ”Utvecklade affärsmodeller - Vad händer när företagen prioriterar access till resurser istället för ägande?” Det blev inspel till en paneldebatt med Michael Åsman, Ansvarig Digital Arkitektur Lantmännen, Victor Johansson, Marknad & affärsutveckling Dataväxt och Hans Blackert, Blackert Lantbruk. Därefter följde en ny debatt på scenen under temat ”Vad formar utvecklingen – Är standardisering och tydligare reglering av data rätt väg att gå?” Här medverkade Carin Ritter, Ansvarig Strategi och Digital Affärsutveckling Division Lantbruk Lantmännen Magnus Franzén, Biträdande avdelningschef Växt- och kontrollavdelningen Jordbruksverket och med Filip Lundin, Konsult Macklean.

Konferensen avslutades med en paneldebatt utifrån frågan ”Vad behöver LRF fokusera på för att de gröna näringarna ska få en bra utväxling av teknikens möjligheter? Och vad ska lantbrukaren fokusera på?”. I den medverkade Palle Borgström, Ordförande LRF riksförbundsstyrelse, Lena Åsheim, Ledamot LRF riksförbundsstyrelse, Robin Teigland, Professor inom Management of Digitalization vid Chalmers och Per Frankelius, Processledare för Agtech 2030 och docent vid Linköpings universitet.

Teknikutstallningen Team Fredrik DSCF8377 copy
Fredrik Gustafssons vision om framtidens uppkopplade naturbeteshagar.
Foto: Per Frankelius

Östergötland vill bli världsledande när det gäller modernt jordbruk

SVT Öst och Rapport uppmärksammar initiativet Agtech 2030. Agtech 2030 ska bidra till innovation inom de gröna näringarna och har tilldelats 100 miljoner under 10 år.

agtech svt

Fakta Agtech 2030
Projektägare: Linköpings universitet
Finansiär: Vinnova
Mer info: www.agtech2030.se
Läs också om Kickoffen för Agtech 2030 här »

På god väg mot mindre anonym mat i de offentliga köken

Projektet MATtanken och branschföreningen Kost & Näring har tagit ett initiativ för att tillsammans med aktörer i den offentliga måltidsbranschen nå en gemensam definition av svenskt ursprung av livsmedel. Under ett möte i Stockholm den 5 mars diskuterades ett förslag till definition med representanter för 24 olika företag, organisationer och myndigheter som på något sätt är involverade i kedjan.

– Det är 2019! Det är helt orimligt att det ska vara så svårt för de som beställer livsmedel till de offentliga köken och för de som ska följa upp hur mycket svenskt som köpts in att inte enkelt kunna se detta i sina digitala system, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

Under mötet den 5 mars diskuterades vilka kriterier som ska gälla när den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung. Förslaget på kriterier var desamma som i dag används av Sverigemärkning AB. Inför mötet hade synpunkter samlats in från företag och organisationer i branschen, synpunkterna var många och spretade. Frågan är komplex och det är därför inte förvånande att det finns olika sätt att se på saken.

Varifrån kommer maten som serveras i de offentliga köken? Trycket är stort på de som arbetar i de offentliga måltidsverksamheterna att kunna svara matgäster och allmänhet på denna fråga. Från beslutsfattare finns krav att kunna redogöra för hur stor andel svenskt man köper in. Förra sommarens torka har gjort frågan än mer aktuell.

Det är i dagsläget svårt att på ett enkelt sätt hitta denna information, vilket är bakgrunden till MATtankens och Kost & Närings initiativ. Att branschen kommer överens om vad vi menar med ursprung är ett första och nödvändigt steg för att göra det enklare. En överenskommelse skapar förutsättningar för tydlig kommunikation kring livsmedels ursprung, inte minst i samband med beställning och vid uppföljning. Den lägger grunden för att i de digitala system som används tydligt synliggöra vilka produkter som har svenskt ursprung.

mattanken

Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten

– Det är viktigt att vi menar samma sak när vi pratar ursprung. Det handlar inte om märkning utan om att vi har en gemensam syn på definitionen, säger Anna Svartsjö, Kost & Näring.

Uppslutningen var stor och det var en engagerad diskussion under mötet. Det blev tydligt att med dagens administrativa system och rutiner så försvinner information om livsmedels ursprung på vägen som hade behövt följa med ända fram till köken. Det blev även tydligt att de olika aktörerna saknar kunskap och förståelse för varandras förutsättningar och behov av information. Av den anledningen behöver olika aktörer prata mer med varandra för att hitta en lösning.

De 40 personer som fanns med på mötet har nu fram till den 20 mars att smälta allt som blev sagt och komplettera med sådant som inte blev sagt. Därefter kommer MATtanken och Kost & Näring att bjuda in till nästa steg i processen med siktet att nå en branschöverenskommelse innan årsskiftet 2019/2020.

Förslaget till definition som diskuterades under mötet

Förslaget är att branschen kommer överens om att när vi i den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung så är det nedanstående kriterier som gäller:

  • Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige
  • Odling ska ha skett i Sverige
  • I sammansatta produkter ska minst 75 % vara svenskt
  • Kött-, fjäderfä-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara är helt och hållet svenskt i alla produkter
  • All förädling samt packning ska ske i Sverige

Aktuell definition Ursprung:
Tillverkningsland enligt Livsmedelsverkets betydelse ”där varan genomgick den sista väsentliga bearbetningen”

 

Vreta Kluster är en framgångsrik mötesplats och tvärvetenskaplig utvecklingsarena för teknik- och affärsutveckling i de gröna näringarna, som bidrar till branschernas utveckling och tillväxt.