Östergötland vill bli världsledande när det gäller modernt jordbruk

SVT Öst och Rapport uppmärksammar initiativet Agtech 2030. Agtech 2030 ska bidra till innovation inom de gröna näringarna och har tilldelats 100 miljoner under 10 år.

agtech svt

Fakta Agtech 2030
Projektägare: Linköpings universitet
Finansiär: Vinnova
Mer info: www.agtech2030.se
Läs också om Kickoffen för Agtech 2030 här »

På god väg mot mindre anonym mat i de offentliga köken

Projektet MATtanken och branschföreningen Kost & Näring har tagit ett initiativ för att tillsammans med aktörer i den offentliga måltidsbranschen nå en gemensam definition av svenskt ursprung av livsmedel. Under ett möte i Stockholm den 5 mars diskuterades ett förslag till definition med representanter för 24 olika företag, organisationer och myndigheter som på något sätt är involverade i kedjan.

– Det är 2019! Det är helt orimligt att det ska vara så svårt för de som beställer livsmedel till de offentliga köken och för de som ska följa upp hur mycket svenskt som köpts in att inte enkelt kunna se detta i sina digitala system, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

Under mötet den 5 mars diskuterades vilka kriterier som ska gälla när den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung. Förslaget på kriterier var desamma som i dag används av Sverigemärkning AB. Inför mötet hade synpunkter samlats in från företag och organisationer i branschen, synpunkterna var många och spretade. Frågan är komplex och det är därför inte förvånande att det finns olika sätt att se på saken.

Varifrån kommer maten som serveras i de offentliga köken? Trycket är stort på de som arbetar i de offentliga måltidsverksamheterna att kunna svara matgäster och allmänhet på denna fråga. Från beslutsfattare finns krav att kunna redogöra för hur stor andel svenskt man köper in. Förra sommarens torka har gjort frågan än mer aktuell.

Det är i dagsläget svårt att på ett enkelt sätt hitta denna information, vilket är bakgrunden till MATtankens och Kost & Närings initiativ. Att branschen kommer överens om vad vi menar med ursprung är ett första och nödvändigt steg för att göra det enklare. En överenskommelse skapar förutsättningar för tydlig kommunikation kring livsmedels ursprung, inte minst i samband med beställning och vid uppföljning. Den lägger grunden för att i de digitala system som används tydligt synliggöra vilka produkter som har svenskt ursprung.

mattanken

Monica Sihlén från Upphandlingsmyndigheten

– Det är viktigt att vi menar samma sak när vi pratar ursprung. Det handlar inte om märkning utan om att vi har en gemensam syn på definitionen, säger Anna Svartsjö, Kost & Näring.

Uppslutningen var stor och det var en engagerad diskussion under mötet. Det blev tydligt att med dagens administrativa system och rutiner så försvinner information om livsmedels ursprung på vägen som hade behövt följa med ända fram till köken. Det blev även tydligt att de olika aktörerna saknar kunskap och förståelse för varandras förutsättningar och behov av information. Av den anledningen behöver olika aktörer prata mer med varandra för att hitta en lösning.

De 40 personer som fanns med på mötet har nu fram till den 20 mars att smälta allt som blev sagt och komplettera med sådant som inte blev sagt. Därefter kommer MATtanken och Kost & Näring att bjuda in till nästa steg i processen med siktet att nå en branschöverenskommelse innan årsskiftet 2019/2020.

Förslaget till definition som diskuterades under mötet

Förslaget är att branschen kommer överens om att när vi i den offentliga måltidsbranschen kommunicerar svenskt ursprung så är det nedanstående kriterier som gäller:

  • Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige
  • Odling ska ha skett i Sverige
  • I sammansatta produkter ska minst 75 % vara svenskt
  • Kött-, fjäderfä-, ägg-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara är helt och hållet svenskt i alla produkter
  • All förädling samt packning ska ske i Sverige

Aktuell definition Ursprung:
Tillverkningsland enligt Livsmedelsverkets betydelse ”där varan genomgick den sista väsentliga bearbetningen”

 

Solgårdens äldreboende i Ödeshög serverar soppa på Vätternlake

Ett lyckat arbete med kommunens upphandling av närproducerade livsmedel uppmärksammades när landshövding Carl-Fredrik Graf gästade Ödeshög.

Kommunalrådet Annicki Oscarsson hälsade välkommen och Vreta Kluster genom Helene Oscarsson och Christina E Nordström presenterade det arbete som Region Östergötland och Länsstyrelsen gett i uppdrag till Klustret. Helene berättade övergripande om den i länet antagna livsmedelsstrategin och Christina E N exempel på hur uppdraget kan omsättas i praktiken. Kommunfullmäktiges ordförande Jonny Stål, tillika fiskare och leverantör av råvaran till dagens måltid gav intressant information om fiskeläget i Vättern och om lake som matfisk.

Ödeshög har som första kommun i länet nått målet i strategin att till år 2020 kunna servera offentliga måltider med drygt 30 % råvaror från närområdet. Det krävs en politisk vilja och stöd för den kostchef som lägger extra energi på att skapa relationer med bygdens producenter.

Espen Rognstad kostchef i Ödeshög: ”Vi ser att diskussioner med leverantörer och kunskap om ömsesidiga förutsättningar kan skapa långsiktiga affärsrelationer med målet att det är en god affär för alla parter. I vår Food for life grupp tar vi del av varandras idéer och erfarenheter och kan också göra gemensamma upphandlingar för att intressera leverantören med lämpliga volymer”, Food for Life eller som modellen benämns i Ödeshög, ”Från jord till bord” är i nuläget ett samarbete mellan kommunerna Vadstena, Boxholm, Ydre och Ödeshög.

Genom samarbete kan man göra inköp som passar leverantörer i säsong, volymer, paketering och leverans samtidigt som arbetssättet ger stort utrymme för att utveckla måltiden till den pedagogiska del av skolans verksamhet som står i skollagen. Man ska också jämställa måltiden med den medicinska omvårdnaden inom sjuk- och äldreomsorg. Dagens lunch med en uppskattad soppa mötte stor uppskattning och gav många minnesbilder att diskutera hos de äldre på Solgården.

landsh

Restaurangen på Solgårdens äldreboende fick ta emot ovationer för dagens vällagade och smakrika soppa. Här flankeras Annicki Oscarsson och Carl-Fredrik Graf av Espen Rognstad med medarbetare.Restaurangen på Solgårdens äldreboende fick ta emot ovationer för dagens vällagade och smakrika soppa. Här flankeras Annicki Oscarsson och Carl-Fredrik Graf av Espen Rognstad med medarbetare.

Efter lunchen fortsatte besöket med uppvisning av flera verksamheter i Ödeshög.

Startskott för 10 års innovationsarbete inom jordbruk

Det var galastämning när den interna kickoffen för Agtech 2030 hölls på Vreta Kluster den 13 mars. Initiativet som ska bidra till att göra Sverige världsledande inom utvalda jordbruksteknologiområden har tilldelats finansiering i 10 år genom Vinnovas program Vinnväxt.

2030

Processledningen med Vinnväxtpokalen. Från vänster: Uno Wennergren (Linköpings universitet), Charlotte Norrman (Linköpings universitet), Helene Oscarsson (Vreta Kluster), Per Frankelius (Linköpings universitet), Nils Gabrielsson (Region Östergötland) och Fredrik Gustafsson (Linköpings universitet).

Initiativet Agtech 2030 fokuserar på nya koncept baserade på t.ex. sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och sätt att göra affärer.

Syftet är att skapa en inkluderande innovationsmiljö som genererar betydande teknik-, affärs- och kompetensutveckling samt ny kunskap inom lantbruksteknik. Fokus är nya koncept baserade på t.ex. sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och sätt att göra affärer. 

– Det betyder enormt mycket för regionen och på sikt hela livsmedelsbranschen att vi har fått till det här initiativet. Det kopplar ihop universitetet och näringslivet och skapa ringar på vattnet långt utanför de gröna näringarnas traditionella kontaktytor, säger Helene Oscarsson på Vreta Kluster.

Ett sjuttiotal personer från projektparterna hade samlats på Vreta Kluster för den festliga projektstarten som inleddes med bubbel och mingel. Under trumpetfanfar överräckte sedan Jonas Brändström från Vinnova Vinnväxtpokalen till processledningen. Inititativet har bedömts utifrån kriterierna potential, genomförande och team och funnits mycket lovande.

– Vreta Kluster och Linköpings universitet är lysande stjärnor på innovationshimlen, menade Jonas.

jonas
Jonas Brändström

Per Frankelius från Institutionen för ekonomisk och internationell utveckling, tog sedan med publiken på en lekfull exposé med nedslag i jordbrukshistorien som ledde fram till hisnande framtidsvisioner för vår matproduktion. Budskapet var att vi har löst försörjnings- och befolkningsproblem med teknik ända sedan 1700-talet och kommer fortsätta göra det.

frankelius
Per Frankelius

Övriga medlemmar i processledningen presenterade sig sedan och höll egna presentationer.

Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, berättade om sina erfarenheter från digitala projekt på savannen i Kenya och drog paralleller till hur teknik kan användas för kartläggning, övervakning och optimering i det uppkopplade lantbruket.

fredrik
Fredrik Gustafsson

Uno Wennergren är matematiker och professor i teoretisk biologi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi och talade om konceptet Lighthouse-projekt. Till att börja med har tre sådana fokusområden identifierats inom initiativet:  beslutsstödsystem, sensorer och remote service. Ytterligare områden antas bli aktuella när projektet är igång på allvar.

Helene Oscarsson från Vreta Kluster berättade om hur Agtech 2030 kommer organiseras och hur man kan komma att jobba. Det finns minst 40 företag inom jordbruksteknik bara i Östergötland och på Linköpings universitet håller ett nytt centrum för hållbar utveckling och innovation inom gröna näringar på att ta form, så det känns som både tid och plats är helt rätt.

Charlotte Norrman från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling berättade om planerade evenemang och föreslog bland annat en Agtech innovation day, en dag med workshops, seminarier och minimässa, under nästa år.

Charlottes presentation fick ett abrupt slut när Bonnkappälle, Östergötlands äldsta – och sannolikt Sveriges roligaste – studentorkester, stormade in i salen och rev av några oförglömliga bitar. Anförda av dem tågade sedan deltagarna ut till den väntande lokalproducerade buffén.

Det blev en mycket lyckad kväll och starten på något väldigt viktigt.

Klicka här för att komma till hemsidan för Agtech 2030 »

bonnka
Bonnkapälle

bubbel
Det skålades i lokal dryck

alla
Projektparterna

Lästips från KSLA för alla som är intresserade av skogens nyttor

KSLA Caseutmaningen 2018

Ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 1-2019 handlar om Caseutmaningen – en pedagogisk modell för att lösa problem, ofta på kort tid. Utmaningarna ska lösas i grupper sammansatta på ett sådant sätt att gruppmedlemmarnas kunskaper kompletterar varandra. En jury bedömer sedan gruppernas bidrag.

Den 26–28 oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången och arrangemanget lockade 14 engagerade unga deltagare.

2018 års utmaning gick ut på att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Utmaningen handlade alltså om att finna sätt att få kommande generationer att förstå skogens värden för vårt samhälle.

I skriften presenteras de fyra gruppernas olika lösningsförslag. Ladda ner den här »

Vreta Kluster är en framgångsrik mötesplats och tvärvetenskaplig utvecklingsarena för teknik- och affärsutveckling i de gröna näringarna, som bidrar till branschernas utveckling och tillväxt.