Kostchefer och riksdagspolitiker i samtal – målet är att öka lokalproducerade livsmedel i de offentliga köken

Storköken i Östergötland serverar omkring 200 000 måltider per dag. Dessa måltider berör många människor och påverkar det lokala näringslivet i högsta grad. Med den regionala livsmedelsstrategin som utgångpunkt samtalade regionens kostchefer med östgötska riksdagspolitiker om hur det kan bli mer lokalt producerade livsmedel i de offentliga måltiderna.

År 2018 antog Östergötland en livsmedelsstrategi som syftar till att öka produktionen och konsumtionen av mat som är producerad i regionen. Strategin omfattar fyra insatsområden: kund och konsument, trygghet, konkurrenskraft samt offentlig mat. För länets storkök skapades därmed en målsättning att öka andelen lokalproducerade livsmedel i offentliga kök.

Under juni reste Östergötlands kostchefer till Stockholm för ett studiebesök i Riksdagen, inbjudna av riksdagsledamoten Magnus Oscarsson från Ödeshög. Syftet med studieresan var att presentera erfarenheter från praktiken och utifrån detta diskutera hur arbetet med att uppnå målen i den regionala livsmedelsstrategin kan stärkas med hjälp av regionens förtroendevalda politiker på högsta nivå.

Lokalproducerade livsmedel ger stora möjligheter för ett starkare regionalt näringsliv

Vid studiebesöket fick kostcheferna delta i ett möte med östgötska riksdagsledamöter, den så kallade Östgötabänken. Riksdagsledamot Magnus Oscarsson var värd för dagen och inledde mötet. Därefter presenterade Vreta Klusters konsult för området offentlig mat, Christina E Nordström, mötets syfte:

Hur kan vi få politiska incitament som stärker kostenheternas arbete?

Louise Ridderström, verksamhetschef vid föreningen Östgötamat, tog vid för att lyfta frågan om den regionala ekonomin med upphandling av lokalproducerade livsmedel. Föreningen Östgötamat består av 85 medlemsföretag inom primärproduktion, handel och grossist. Tillsammans omsätter företagen drygt en miljard kronor. Dessa siffror talar om potentialen för ett starkare regionalt näringsliv där offentliga kök upphandlar lokala livsmedel. Vidare gav Ridderström en övergripande bild av förutsättningar för producentledet till en marknad där det offentliga är kund.

Eva-Lott Blixt, kostchef i Söderköping, presenterade hur kommunen kan bli en attraktiv kund som når ut till fler och mindre företag. Blixt lyfte ett exempel där fem kommuner har samarbetet för att inkludera produktionsledet med storköken. Hon presenterade också vad som krävs för att ytterligare förstärka kostenheternas arbete. När storkök ska beställa livsmedel möter de utmaningar. Upphandlingsfrågan är komplex och ställer stora krav på beställaren.

Livsmedelsstrategin är alltmer viktig i en orolig omvärld

Diskussionen kom också in på att i takt med att omvärlden förändras måste livsmedelsproduktionen hänga med. I en osäker och orolig tid lyfts frågor om Sveriges självförsörjningsgrad och krisberedskap.

De deltagande politikerna vid Östgötabanken visade ett stort intresse under mötet. De föreslog ett uppföljande möte på Vreta Kluster efter valet, där kostenheterna kan lägga fram konkreta förslag på åtgärder som kan hanteras på riksdagsnivå.