Fokusområden inom den Regionala Livsmedelsstrategin Östergötland
De fyra områden vi valt att fokusera på inom den Regionala Livsmedelsstrategin är mycket viktiga och har stor betydelse för Östergötlands utveckling.
De fyra Fokusområdena är:
1. Kund och konsument
- Konsumtion av regionalt producerade livsmedel är förutsättningen för att det ska finnas avsättning för produktionen
- Kommunikation och kunskap mellan värdekedjans aktörer är bristfällig. Matchningen mellan behov och möjlighet att få fram rätt råvara i rätt tid är akut.
- Kunder och konsumenters kunskap om svenska mervärden är avgörande för en ökad efterfrågan
- Intresset för svenskt och närproducerat är stort och det behövs gemensamma satsningar för att möta efterfrågan
2. Konkurrenskraft
- Branschens konkurrenskraft är avgörande för en fortsatt produktion av livsmedel i Östergötland
- Lönsamheten är idag generellt sett låg. Branschen har låg attraktionskraft och det behövs fler unga lantbruksföretagare.
- Alla parter och intressenter i livsmedelssektorn måste se potentialen och anta ett tillväxtfokus
3. Offentlig upphandling
- Offentlig marknad står för ca 4 % av den totala livsmedelsmarknaden i Sverige. Den förhållandevis lilla andelen har dock stor potential att göra skillnad förenskilda producenter och för den regionala ekonomin.
- Marknaden präglas av ett fåtal stora leverantörer medan köparsidan är fragmenterad med ett stort antal upphandlande myndigheter vilka köper relativt små volymer
- De senaste åren har det skett en positiv utveckling vad gäller andelen svensk mat i offentlig upphandling i Östergötland men utvecklingspotentialen är stor. Det är komplext att styra den offentliga upphandlingen så att det säkerställs att maten är producerad av svenska råvaror.
4. Trygghet
Krisberedskap
- Den svenska självförsörjningsgraden sjunker och det finns idag ingen målsättning för Sveriges livsmedelsproduktion. Det finns heller ingen myndighet med samlat försörjningsansvar.
- Sverige har inte något beredskapslager och inte något civilförsvar. Om landet isoleras, om transportsystemet inte fungerar eller om det saknas fossil energi kommer det att saknas tillgång på mat efter mycket kort tid.
- Användningen av antibiotika för djur i Sverige är internationellt sett låg och det svenska antibiotikaresistensläget är gynnsamt. Det goda läget är resultatet av många års arbete med fokus på att förebygga sjuklighet.
- Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten.
- Mat producerad i Sverige bidrar till minskad risk för antibiotikaresistens och livsmedelssmittor
